Under Järvaveckan anordnade Vetenskap & Allmänhet två heldagar med möten mellan forskare och medborgare. I fokus var miljöns påverkan på psykisk hälsa, ny forskning om kvinnors mående under klimakteriet och värdet av hälsosamma jordar.
Solen gassade över Järvafältet när Vetenskap & Allmänhet under fredagen bjöd in till dialog om ny forskning kopplad till psykisk hälsa under känsliga livsfaser. Medverkade gjorde forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet och utgångspunkten var projektet RE-MEND där även Vetenskap & Allmänhet ingår som partner.
– Under vissa faser i livet, som till exempel puberteten och klimakteriet, är vi extra känsliga för psykisk ohälsa. Mycket förändras i kroppen och i relationen till omgivningen och då påverkas också måendet mer än vanligt. Det här är viktig kunskap som alla borde få med sig under livets gång. Därför känns det bra att lyfta de här frågorna under Järvaveckan, säger David Borgström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet.
Vi vill bidra till att förbättra människors liv. Därför ger personliga möten med allmänheten oss otroligt mycket, både som människor och forskare – Kristina Stenström, doktorand vid Uppsala universitet
Quiz om miljöpåverkan på psykisk ohälsa
Barn, ungdomar och vuxna fick testa sina kunskaper i Vetenskap & Allmänhets quiz där uppgiften var att avgöra om påståenden om miljöns påverkan p psykisk hälsa var ”myt eller verklighet”. Besökarna fick resonera med forskarna om varje fråga och belönades för sina insatser med både kakor och godis.
– Jag blev lika chockad som glad över att se hur engagerade ungdomarna var när det gällde att diskutera psykisk hälsa. Att lära sig om vad som påverkar måendet är otroligt viktigt när de förbereder sig för, eller går igenom, en så känslig tid som puberteten och tonåren, säger Carolina Knihs de Camargo, doktorand i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet.
Även doktorandkollegan Kristina Stenström var glad efter mötet med ungdomarna.
– Det kändes fantastiskt kul och värdefullt att få prata med ungdomarna och deras familjer. Som forskare vill vi bidra till att förbättra människors liv och därför ger personliga möten med allmänheten oss otroligt mycket, både som människor och forskare.
Genom att vara på plats och kunna föra samtal på flera språk skapade vi möjlighet till kontakt med grupper som ofta ignoreras – Åsa Johansson Palmkvist, utredare Vetenskap & Allmänhet
Fler röster om klimakteriet
Parallellt med quizaktiviteterna samlades synpunkter in inför ett nytt medborgarforskningsprojekt om kvinnors psykiska hälsa under klimakteriet. Närvarade gjorde forskaren Ulrika Dahl, barnmorskan och forskaren Anna Wängborg samt den arabisk- och somalisktalande barnmorskan Sahra SaidArab. Genom samtal med besökare och lokala organisationer som möter många kvinnor i målgruppen fick projektet värdefulla perspektiv och nya kontakter.
– Vi vet att utrikesfödda kvinnors perspektiv ofta saknas i forskning och samhällsdebatt om klimakteriet. Genom att vara på plats och kunna föra samtal på flera språk skapade vi möjlighet till kontakt med grupper som ofta ignoreras, säger Åsa Johansson Palmkvist, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
Heldag i jordens dolda värld
Under lördagen bytte Vetenskap & Allmänhets tält skepnad. Istället för psykisk hälsa diskuterades jordhälsa inom ramen för det europeiska projektet LOESS där Vetenskap & Allmänhet är med och stärker allmänhetens intresse och kunskap om värdet av hälsosamma jordar.
På plats fanns odlingsexperten Ulrika Flodin Furås som visade besökarna hur man enkelt tillverkar sin egen kompostjord med hjälp av kvistar, döda växter och halm. Besökarna fick också plantera egna frön och ta med sig hem.
Mest aktivitet blev det dock runt mikroskopet där barn och ungdomar köade för att titta på nematoder, pyttesmå maskar som lever i jorden och som hjälper till att bryta ned växter och frigöra näring.
– Vi ville visa på den enorma biologiska mångfald som ryms i jorden och hur viktig den är för livet ovan jord, säger Maria Jacobson, projektledare på Vetenskap & Allmänhet.
